A combination of shit and shite with a teutonic twist
Söndagsmenyn
Söndag, 07.31. Jag kan inte sova. Istället sitter jag och botaniserar bland coola webbsidor. Jag är av den uppfattningen att Flash används på fel sätt. Och det gäller framförallt många reklambyråer. Och då pratar jag om deras egna sajter, där det ibland känns som att skapa något kreativt för ögat är lika med något kreativt för kundernas plånböcker. Men så är det ju inte. Idésprutor i all ära men det är bara idésprutor som genererar pengar som värda något i den här branschen. Och flash är ju fruktansvärt otillgängligt när man vill sälja sig som företag. Ska man sälja sig själv… ja då är det en annan sak (och gör inga lama kopplingar till prostitution).
När det gäller annonser är det ännu värre. Vem orkar med Flash då? Det finns studier på att vi endast bryr oss i en sekund om t ex en banner. Är den då gjord med Flash och har den genomsnittliga laddningstiden 15 s och har 227 bildrutor (det finns tydliga studier på detta med)…ja, då är det dödfött. Och det är byråerna och annonsörerna som driver på det här.
Nog om det.
Ibland hittar jag dock spännande lösningar som imponerar. Inte innehållet utan endast den tekniska lösningen. En meny som har sitt eget liv. Spenderade nog fem minuter med att sitta och flytta runt menyn för att se dess begränsningar. Men där kommer nackdelen in. Jag kommer inte ihåg vad sajten ville säga mig och vad de ville sälja. Jag kommer bara ihåg menyn. Och hade jag inte bloggat om detta en trött söndagsmorgon skulle chanserna att namnet hamnade i minnet…ja, varit mycket små.
Söndagsmenyn
Söndag, 07.31. Jag kan inte sova. Istället sitter jag och botaniserar bland coola webbsidor. Jag är av den uppfattningen att Flash används på fel sätt. Och det gäller framförallt många reklambyråer. Och då pratar jag om deras egna sajter, där det ibland känns som att skapa något kreativt för ögat är lika med något kreativt för kundernas plånböcker. Men så är det ju inte. Idésprutor i all ära men det är bara idésprutor som genererar pengar som värda något i den här branschen. Och flash är ju fruktansvärt otillgängligt när man vill sälja sig som företag. Ska man sälja sig själv… ja då är det en annan sak (och gör inga lama kopplingar till prostitution).
När det gäller annonser är det ännu värre. Vem orkar med Flash då? Det finns studier på att vi endast bryr oss i en sekund om t ex en banner. Är den då gjord med Flash och har den genomsnittliga laddningstiden 15 s och har 227 bildrutor (det finns tydliga studier på detta med)…ja, då är det dödfött. Och det är byråerna och annonsörerna som driver på det här.
Nog om det.
Ibland hittar jag dock spännande lösningar som imponerar. Inte innehållet utan endast den tekniska lösningen. En meny som har sitt eget liv. Spenderade nog fem minuter med att sitta och flytta runt menyn för att se dess begränsningar. Men där kommer nackdelen in. Jag kommer inte ihåg vad sajten ville säga mig och vad de ville sälja. Jag kommer bara ihåg menyn. Och hade jag inte bloggat om detta en trött söndagsmorgon skulle chanserna att namnet hamnade i minnet…ja, varit mycket små.
Länk nedan eller tryck på bilden till vänster.